Hittade en lista

Hej alla barn, nu hittade jag en rolig lista som jag bara måste kommentera. Jag ska ju givetvis inte fylla i den själv, då detta kan anses vara störande/opassande/våldsamt uppträdande mot omvärld, men jag tänker kommentera... Ja, jag tänker totalslakta listan. Låt mig, som den akademiskt utbildade fjärt jag är, påpeka att jag fann listan på berusad.org, världens bästa community.

Låt mig börja med att fråga ifall ni är bekanta med begreppet
"emo"? Frågan är av vikt (se, jag sa ju att jag var en akademisk fjärt) då listan här nedtill behandlar begreppet "emo." Eller, ja, begreppet som listskaparen tydligen tror är emo. Kommentarer till de olika punkterna ges inom parentes, och min slutbedömning ger jag efter själva listan.

Om du får över 20p är du "emo" (Herregud så vetenskapligt. Över 20 poäng, minsann?)
[ ] Du Hatar Världen.
(Vadå? Det gör väl var och varannan indiepoppare nuförtiden?)
[ ] Du Hatar samhället.
(Vadå? Det gör väl ALLA nuförtiden?)
[ ] Du tycker vampyrer är häftiga.
(Dude, det är inte emo. Det är White Wolf.)
[ ] Du skriver poesi.
(Ser man på, det första epitetet som nästan har med emo-kulturen att göra. Toppen.)
[ ] Du har färgat håret svart
(*skjuter sig själv* På RIKTIGT, människor?!)
[ ] Du använder svart/blå Eyeliner.
(Ja, DET är ju avgörande för ifall man är emo eller ej.)
[ ] Du skriver Poesi utanför skolan.
(Frågades inte detta som redan?)
[ ] Du gillar mörker.
(Det gör jag med. Då jag ska sova, alltså.)
[ ] Du tycker kärlek e slöseri med tid.
(Detta är inte emo, detta är känslolöshet.)
[ ] Du har gett upp hoppet om världen.
(Det har väl alla i dagens läge? Åtminstone om man får tro Aftonbladet.)
[ ] Du har handlat på Hot Topic.
(Och vad är det för nåt?)
[ ] Du har spenderat 1000 kr på Hot Topic.
(Vilken följdfråga! I honestly did not see that one coming.)
[ ] Du har fler armband än en ryss.
(A-HA! Politisk okorrekthet! *ringer SÄPO*)
[ ] Du äger ett koppel som inte är till din hund.
(Det är inte emo, det är BDSM.)
[ ] Du är medlem på en poesisida.
(Så kulturellt intresse gör folk till emon? Det visste jag inte.)
[ ] Ditt nätalias är/har varit ett oxymoron
(Du är nog ett oxymoron, du.)
[ ] Du är extremt blek.
(Alltså: Du lider av blodförlust.)
[ ] Du är en ateist eller en agnostiker.
(Jamen visst. Religiösa övertygelser är avgörande för ifall man vill ansluta sig till en ungdomskultur.)
[ ] Du tror inte på gud.
(Se ovanstående kommentar.)
[ ] Ditt nätalias innehåller/innehöll ett x.
(..........)
[ ] Du har blivit kallad läskig.
(Intelligensnivån sjönk kraftigt.)
[ ] Du har blivit kallad sinnessjuk.
(VADFANHARDETMEDEMOATTGÖRA?!)
[ ] Du har blivit kallad konstig.
(Tre frågor som handlar om samma sak. Listigt.)
[ ] Du är/har varit känd för att hata lärare.
(Problembarn=emotional hardcore?)
[ ] Du har varit känd för att orsaka problem.
(Se ovanstående.)
[ ] Ditt hår har varit färgat i en färg som inte är naturlig.
(Men snälla.......)
[ ] Du har åtminstone en bild i ditt galleri som du har behandlat i photoshop.
(Ja, herregud, photoshop är så ALTERNATIV!)
[ ] Du tycker foton ser bättre ut i svartvitt än i sepia.
(Åter igen, vad sjutton har detta att göra med emo?)
[ ] Du har skrikit.
(Ja, det har ju INGEN annan gjort.)
[ ] Du är rädd för dig själv.
(*brister ut i gapskratt*)
[ ] Du har funderat på självmord.
(Från wikipedia: "Känslorna behöver inte vara negativa.")
[ ] Du har planerat ditt självmord. (Se ovanstående.)
[ ] Då & då använder du högljudda ord som ingen hört förut.
(Tourettes, någon?)
[ ] Du har sett exorcisten.
(Jaha, så om man gillar skräckfilm så är man ett emo?)
[ ] Du gillade exorcisten.
(-"-)
[ ] Du har sett saw.
(-"-)
[ ] Du gillade saw.
(-"-)
[ ] Du har sysslat med voodoo.
(Det är ockultism, inte ungdomskultur.)
[ ] Du hatar sport.
(Men alltså... VAD?!)
[ ] Du klär dig till det mordbidaste på halloween.
(Ingen kommentar.)
[ ] Halloween är en av dina favorithelger.
(Detsamma.)
[ ] Du är besatt av eld.
(Wow. Känslokall OCH varm? Verkligt emo.)
[ ] Du har bara fåtal verkliga vänner.
(Ja, för att vara tuff måste man ju bara ha sociala problem, eller vad?)
[ ] Du är inte rädd för spindlar.
(Så cirka 80% av jordens befolkning är emon?)
[ ] Du har haft en konversation om hur du vill dö.
(Dagens samtalsämne?)
[ ] Du använder svart nagellack.
(It's not a fashinstatement, it's a deathwish.)
[ ] En eller flera bilder i ditt galleri har skrift på sig.
(Har vadförnåt?)
[ ] Du har/har haft ordet ?emo? i ditt nätalis.
(Ja, det säger ju allt... Som att du är en angstig tonåring.)
[ ] Du gillar konst.
(Där kom det! Mothafuck, nu är det bevisat att konstnördar=emo!!!)
[ ] Du gillar negativ konst.
(Vadå, som ett fotonegativ, eller vad?)
[ ] Du har skurit dig.
(Och så det absolut bästa på hela listan - det som verkligen avgör ifall du är emo eller ej - Skär du dig själv? Och skryter med det på internet? DÅ ÄR DU EMO!)

All in all: Skaparen av denna lista har tydligen ingen aning om vad "emo" innebär. Orden emotional hardcore har knappast en gång vidrört deras sinnen, och nämner man fashioncore ser väl listförfattaren ut som ett frågetecken. Detta är inte ens en lista skapad av personer som tror att My Chemical Romance eller (nngh!) Tokio Hotel är "emo"; nej, den är författad av folk som antingen lever djupt i tron på allsköns stereotyper, eller så är den menad som ett skämt. Jag hoppas verkligen på det sistnämnda.

12:45

Klockan är nu 12:45 finsk tid. Och här sitter jag och är trött som leverpastej.

Edit: Och min klocka och bloggens klocka visar olika tider. Halledudane då...

Ut på äventyr, min vän...

Som en spark i skrevet kom budet från Den Stora Staden; "Du skola ut i arbete, o livegna!"

Idag morgon for jag alltså iväg som ett stjitit streck i Klockarbackan, via Munsmo och posten ända "upp" till Kokkola och därefter nedåt igen. Som ni kanske förstår handlar detta inlägg om mitt arbete som tidningsutdelare. Dagens arbete gick riktigt bra, faktiskt. Jag tog god tid på mig på morgonen, och ändå var jag klar långt tidigare än brukligt. Så man kan väl med fog säga angående min arbetstid att övning ger träning.

En mysig sak med dagens arbete var den lilla behändiga (?) mp3-spelaren jag hade med mig. Ni må tro att arbetet gick bra då jag lyssnade på fina låtar som "The Offspring - Million miles away" (numera officiellt utsedd till min arbetssoundtracklåt), "Hurricane Chris - Hand clap", "Ted Gärdestad - Jag vill ha en egen måne" (för spexet) och "Sonic Syndicate - Crowned in despair." Det är alltid uppfriskande med skön sång, tunga rytmer eller ondskefullt hårt oljud i öronen då man jobbar.

_________________________________________________

Det kommande inlägget som jag väljer att kalla "PaxY's Bekännelser" är på väg, så snart jag uppmanar mana till det. Innan dess ber jag att få ställa en enkel, men ack så "jag och mitt ego"-förhöjande fråga: Vem är ni, människor, som läser min blogg? Bekanta? Bekantas bekanta? Obekanta internet-troll? Hör av er, vetja! Jag är inte så farlig som jag måhända ibland låter (se, en teaser!) och som, känner ni mig så känner ni mig och känner ni mig inte så lär ni känna mig, lol. Dessutom vill jag vee-taa vad ni tycker om mig! *emotionellt tjutande tonårsdotter*

Glad vändag

Idag var det alla hjärtans dag, och efter att ha tillbringat kvällen med min underbara fästmö känner jag nu på mig att det är dags att plita ned några rader i min ack så kära blogg. I det här skedet blir det dock inte så mycket filosoferande, utan snarare en kort notering att dagen har förlöpt väl, och att stressen från diverse projekt som hänger över oss nu har lättat. Sitter som bäst här framför skärmen och väntar på att Hon ska komma hem från närmsta nattöppna affär, och därefter blir det väl bara att call it a day, som det heter.

Jag känner dessutom på mig att det är dags för lite bekännelser från min sida, och dessa skall jag printa ned i ett framtida inlägg. Det rör sig alltså inte om några grymma saker - jag tänker ÄNNU inte bekänna min delaktighet i den där kassastölden* - men det kommer att bli lite funderingar över mig själv och mina skriverier. En bekännelse inför mig själv och hela den församlade cybervärlden, liksom. Där ska jag presentera mig själv lite närmare, samt försöka förklara varför jag skriver på ett så öppet provocerande sätt ibland. Men mer om detta senare.

Nu återstår för min del bara det att önska er alla en mycket god vändag! Hoppas ni alla hade det bra. God natt och allt sånt.

*=intern-skämt från min tid som kassör i Wasaspexet, som på intet vis bör tas på allvar. Vi blev förvisso rånade, men vi vet ännu inte vem som gjorde det.


Krapulainlägg:

Fan. Inte igen.

Kortkort notis

Harald har "Walking on sunshine." Jag har Chihuahua!  Världens bästa "bli glad"-låt, anser jag.

"Och dääär sitter en flata..."

Såg någon på QX Gaygalan på Sveriges tv 4 häromsistens? Nå, jag såg till en början på evenemanget, trots att jag är relativt trygg i min sexualitet. Jag tänkte att hej, det kan ju vara kul att se en riktigt fabulös gala. I alla fall kunde det inte göra kvällen värre.

Jag bytte kanal efter halva programmet. Jag orkade fan inte längre. För rent ut sagt: Det var det värsta jag någonsin sett.

Innan ni misstolkar mitt uttalande och börjar skylla mig för att vara homofob och Gud vet vad ska jag förklara mig. För homofob, det är jag INTE. Mitt skäl till att inte tycka om galan var något helt annat. Till att börja med inser jag inte riktigt finessen med att en tidning (som jag antar att QX är) delar ut en massa pris till random personer, bara för att det hör till. Jag kan mycket väl inse varför pris såsom "Årets kämpe" och "Årets homo" delades ut, även om det sista prisnamnet fick mig att sätta NÅGOT i vrångstrupen. Men Årets bok, årets artist, årets duo, årets lol? Vad FAN har de att göra på en sådan här gala, egentligen? Skulle inte QX gaygala handla om att kämpa för tolerans gentemot en utsatt minoritet, öppenhet i samhället och så vidare? Så varför dela ut pris som bara känns som meningslös tidsutfyllnad, då? Get on with the viktiga stuff, för helvete!

Appropå tolernas och öppenhet. Jag inser mycket väl att medlemmar av denna minoritet vill bli behandlade som jämlikar med resten av samhället - i mitt stilla sinne kan jag inte förstå varför det ens ska vara så otroligt svårt att åstadkomma - men när programmet börjar gå åt en annan folkgrupp känns det hela inte bara satans sorgligt, utan det känns som hyckleri på högsta nivå. För att då inte tala om att jag personligen tog illa upp. Jag talar givetvis om ett uppträdande av två i övrigt mycket duktiga komiker. Jag vill påpeka att jag om någon förstår att skämt inte ska tas på allvar, och att ironisering av någon eller något inte är något att ta illa upp av. Men faktum är att jag inte kan inse varför man i en direktsänd show som säger sig kämpa för tolernasochsåvidare ska peka finger åt kristendomen? Vadå, gäller inte budet om tolerans nu helt plötsligt? Detta gjordes dessutom utan att påpeka att åsikter som "Homosex är SYND" omfattas, såvitt jag vet, endast av en viss del av religionen. Det vore som att peka på Islam och säga "terrorister" - människor som tycker så finns, ja, men den stora grå massan håller inte alls med.

Programmet i övrigt var, om jag får säga det, otroligt trist. Inget intressant hände, och programledarnas taffliga försök att piffa upp programmet var spiken i kistan för min del. Då jag hörde en av värdarna kläcka ur sig "Och dääär sitter en flata" visste jag inte om jag skulle brista ut i gapskatt eller spy på tv:n. Alltså, bästa fru tv-värd: Vill ni uppnå jämlikhet och tolerans? Då borde ni, enligt min ödmjuka åsikt, definitivt INTE bära er åt så där. Dessutom var min spontana reaktion på repliken mer eller mindre "No SHIT, Sherlock?" Jag menar, vad sjutton ville ni säga med repliken? Var den meningen som ett skämt? Var det ett försök av er att påpeka att detta faktiskt är en Gaygala, om nu någon missat det? Eller var det så som jag tror att det var, ett erkännande av en duglig människa som gjort något för omvärlden? Måhända. Men varför då kalla henne vid något som jag bara kan relatera till som ett öknamn? På en gaygala, av alla ställen? Och folk undrar sedan varför det är så svårt att uppnå jämställdhet.

Sorgligt, QX.

If Tomorrow never comes

Fråga inte mig varför jag valde att ha en rubrik som denna, då jag varken känner mig särskilt deprimerad eller har planer på att hastigt avlida och därtill sjunga en sång om företeelsen, men i min sinnessjukt trötta hjärna lät den såväl passande som ytterst melohumoristisk. Melohumoristisk är sedan ett ord som jag inte heller tror existerar, men sånt är livet, antar jag.

Jo att, ikväll/inatt borde jag läsa på tungrodd litteratur till min kandidatexamen, men in the words of the great pampesic poet: Orkah, vitto. Trots att jag sitter här med energidrycker håller mina ögonlock på att göra revolt mot resten av min kropp. För tillfället planerar de att ta över syncentrat meddelst erövring av ögongloben. Mina ögonlock är ena fiffiga små djävlar.

Övrigt, då? Imorgon ska jag supa. Det är tydligen studentfest, och sånt är ju alltid kul. Sen så har spexet sparkat igång, och det kan bli helt kul.

Over and out.